Idiotdebatt
Politik kan man tycka mycket om. Mycket olika. Men en sak är säker: Få tycker som de tycker på rent jäkelskap. De flesta tycker som de tycker för att de faktiskt tror att det blir bäst så.
I synnerhet är det försvinnande få bland den svenska vänsterns politiker och väljare som vill ha något slags sovjetsamhälle och det är förmodligen lika få borgerliga dito som har sitt mål i ett rent rikemanssamhälle där den stora massan bara kan lägga sig i rännstenen och dö så snart de inte kan bidra till att bygga upp andras förmögenhet.
Det här tycker jag är så självklart att det känns genant att skriva - men på sista tiden har jag surfat på en del politiska bloggar och där är det andra bullar. Inte från bloggarna själva men från deras supporters. Kommentarer från meningsmotståndare, även rätt hovsamma sådana kan man tycka, bemöts med ilskna sarkasmer och "pissliberal", "idiot" och andra älskvärdheter.
Det förvånar mig i och för sig inte. Det finns alltid de som har svårt att skilja på sak och person och på nätet ser man ännu mindre av den verkliga personen bakom. Däremot tycker jag att det är hårresande att blogginnehavarna själva tycks låta detta passera utan invändningar. Inte för att jag väntar mig att de ska ingripa mot vartenda övertramp - det här handlar om bloggar med litet fler kommentarer än min - men hur vore det om man någon enda gång kunde be fansen coola ner sig litet? "Hör ni, det är kul att ni tycker som jag och jag gillar inte heller de där andras idéer - men det gör dem inte till idioter eller djävulens anhang."
Jag skulle inte vilja att någon som kommenterar min blogg blev förolämpad och förtalad. Och om jag var politiskt engagerad skulle jag tycka att det var av rätt stort intresse att grundläggande demokratiska principer respekterades - i synnerhet av dem som tyckte som jag. Ni vet, sånt som att "jag avskyr din åsikt men skulle kunna dö för din rätt att uttrycka den" - jaja, det är en liberal idé från början, tror jag, men ändå...
