Värsta köket

Hustrun Noemi har skrivit om prylfixering maskerad till stil- och designintresse. Bland annat berörde hon ämnet heminredning, som jag just nu är särskilt intresserad av på grund av vår egen renovering. Att bygga och inreda har ju blivit en av vår tids stora informella folkrörelser och på byggahus.se:s forum, där jag ofta hänger, får man höra en hel del av hur folk tycker och tänker om det. Det är ganska intressant.


I underavdelningen om kök lägger många ut bilder av sina färdiga kök och i kommentarerna ser man att de som får flest ovationer vanligen är de som ser mest ut som ett urklipp ur en katalog. Släta, vita, högblanka luckor kombinerat med mörk bänkskiva är det säkraste receptet för att få beröm. Pluspoäng för kakel ända upp till taket, stor fet rostfri fläktkåpa och antingen minimalt med överskåp eller liggande (låga och breda) sådana.

Ett av de mest använda orden för att berömma eller beskriva vad man vill uppnå är "stilrent". Vad menas då med det? Ja, om man tittar på bilderna av det som prisas som "stilrent", så är det väldigt enhetligt och gärna ganska avskalat. Som i katalogerna. Men man använder inte ordet om något aldrig så enhetligt om man inte gillar det, för "stilrent" har blivit mycket värdeladdat; inte en neutralt beskrivande term utan något åtråvärt, och det som åtrås är att synas ha God Smak.


Stil och design är i ropet och det ska synas i hemmet också. Bostaden ska inte bara vara tak över huvudet utan ett Personligt Uttryck. Nyblivna husägare ser på sitt obetydligt slitna kök och konstaterar att det inte är som de vill ha det. Men vad vill de ha? Jag tror att många egentligen inte vet det - de har, precis som Noemi konstaterade, inte något särskilt stort intresse för form och design i sig men vill väldigt gärna känna sig "rätt". Därav trenden att riva ut och ersätta med katalogkopierade helhetslösningar - det är så mycket enklare att få det rätt så än genom att ändra och komplettera. Framför allt är det enklare att se redan på förhand att det blir rätt.

Jag undrar om inte denna osäkra längtan efter stil och smak också kan vara förklaringen till att just den där släta, avskalade stilen går hem hos så många. Kanske är det så att de övertydligt enkla formerna gör det lättare för även det mest otränade öga att se att det är en stil. (Jag har förövrigt ingenting emot den. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig vita högblanka luckor och bänkskiva av putsad betong om jag hade en fräsch nyfunkisvilla - men det har jag inte.)


Ett helt nytt kök i villastorlek kostar 100 000 eller mer om man räknar komplett med vitvaror, skåp, golv- och väggbeklädnad, el- och VVS-dragning och allt annat plock. Ändå verkar allt fler betrakta det som en konsumtionsvara nästan i klass med kläder.

 "Vi hade tänkt ha bänkskiva av granit, men vi köpte så dyra vitvaror så det fick bli laminat i stället", skrev någon. En välskött bänkskiva av vilket material som helst i hyfsad kvalitet överlever två eller tre generationer vitvaror, eller ännu fler, men många verkar inte räkna med såna tidsperspektiv. Prylar här och nu regerar.

För sådär tre år sedan puffade inredningsbranschen hårt för det randiga träslaget zebrano. De som nappade då fick inte känna sig häftiga särskilt länge - zebrano verkar ha försvunnit snabbt ur kollektionerna - men skaran som kopierar det senaste ur kökskatalogerna verkar inte krympa.


Bakom alltihop finns förstås marknadsförare som inser att ju fler man kan få att se kök som konsumtionsvara och ju mer man kan korta kökets trendcykler, desto mer får man sälja. Men är det marknadsförarna som har skapat den här mentaliteten eller har de bara lyckats slå mynt av en tidsanda som kommer av något annat? Det vet jag inte.


Kommentarer
Postat av: Inga M

Jag är också intresserad av hur man får ihop hus invändigt och utvändigt. Det är ett kärt samtalsämne i familjen eftersom gubben ju jobbar med bygge. Vi ritade själva de två fritidshusen och byggde själva också.

Och det här med stil är ju kul.Men jag delar Er skepsis när det gäller det här med att slänga ut helt funktionella kök. Vi byggde huset 1977 och de flesta som byggde samtidigt med oss har hunnit byta hela köket minst en gång. Men jag kan inte med att slänga ut ett fullt fungerande köksinrede. Det vore ett slöseri både med pengar och resurser. Luckorna var lite slitna så jag vände dem för ett par år sedan, slipade dem själv, lackade och satte tillbaka. Det kostade 1.200 kr och det får funka ett tag till.

2007-11-24 @ 09:04:36
URL: http://inga.blogg.se
Postat av: TheHolyGoat

Ja, det går ju faktiskt att ansiktslyfta ett existerande kök - genom att måla om som du gjorde, genom att byta kakel etc. Det blir förvisso inte som taget ur den senaste katalogen men desto mer personligt.

Jag kan kanske verka säga emot mig själv eftersom jag just håller på och bygger ett helt nytt kök i ett gammalt hus. Men det existerande köket är väldigt litet, det är inte original utan från -81 och väldigt trasigt - och så är det folierade luckor som inte går att måla om.

I köket jag bygger har vi satsat på luckor och snickerier som jag målar själv och som därför kommer att gå bra att måla om när den tiden kommer.

P.S. När jag skrev "bänkskiva av putsad betong" menade jag förstås polerad.

2007-11-26 @ 14:17:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0